Immunonkologi

Aktivera immunsystemet mot cancer

Vad är immunonkologi?

Försök att bekämpa cancer med patientens eget immunsystem har på några år fullständigt revolutionerat hur vi tänker kring och behandlar cancer.

Till skillnad från traditionella cancerterapier, som strålning, kirurgi och cellgiftsbehandling, handlar cancerimmunterapi (immunonkologi) om att träna upp kroppens egna immunsystem att bekämpa cancer eller genom att dämpa tumörens inneboende immunsuppresiva egenskaper. Detta sker i huvudsak enligt två spår, dels genom att trigga immunsystemet mot cancer, främst via aktivering av tumörcellsdödande T-celler, (Eliceras fokus), och dels genom att ta bort tumörens dämpande aktivitet på immunsystemet.

Till skillnad från traditionella cancerterapier, som strålning, kirurgi och cellgiftsbehandling, handlar immunonkologi om att träna upp kroppens egna immunsystem att bekämpa cancer.

Det största genombrottet inom immunonkologi kommer från så kallade checkpoint-inhiberare/hämmare (CPI) som blockerar immundämpande signalering hos T-celler och därmed ger dem större spelrum att attackera cancerceller. Denna upptäckt och utveckling belönades med 2018 års Nobelpris inom Medicin. Inte nog med att en hög T-cells-infiltration är en positiv prognostisk faktor, patienter med tumörer som infiltrerats av T-celler svarar dessutom betydligt bättre då de behandlas med checkpoint-hämmare. Det är på sätt och vis logiskt eftersom CPI-behandling hjälper de tumörspecifika T-celler som redan finns genom att blockera dess broms.

Ett övergripande mål för forskningsfältet är nu att få fler patienter att svara på behandling med CPI. För att uppnå detta måste man förbättra T-cellsinfiltrationen i tumörer, dels genom att inducera ett antitumoralt T-cellssvar ånyo i de fall där tumörreaktiva T-celler helt saknas och dels genom att bryta ner barriärer i de fall där T-celler fastnat i tumörens utkant men inte lyckats ta sig in.

Elicera utvecklar två olika typer av cancerimmunterapier, onkolytiska virus och CAR T-cellsbehandlingar, som båda direkt angriper och dödar cancerceller men som också har genmodifierats på ett sådant sätt att det även inducerar och aktiverar patientens T-celler att infiltrera tumörer och angripa cancerceller.  

Cells in an immune system

Onkolytiska virus

Onkolytiska virus är utformade att selektivt infiltrera och döda tumörceller medan de normala cellerna lämnas oskadda samtidigt som det induceras ett potent immunsvar mot cancer.

Onkolytiska virus kan alltså inducera tumörreaktiva T-celler ånyo vilket skulle förstärka effekten av behandling med CPI som inte fungerar om inte det redan finns ett pre-aktiverat immunsystem mot cancer. Onkolytiska virus har nämligen förmågan att omvandla en immunologisk "kall" tumör med få tumörspecifika T-celler till en "het" tumör med ökad infiltration av T-celler vilket har lett till att flera pågående kliniska prövningar kombinerar onkolytiska virus med CPI-behandling.

Det finns över 3000 olika typer av virus men inte alla är lämpliga att använda för onkolys(1). Det onkolytiska viruset måste vara icke-patogent samt ha en inneboende tumörspecifik dödarkapacitet eller annars kunna genmodifieras med dessa egenskaper. Per idag finns endast ett kommersiellt tillgängligt onkolytiskt virus på de två viktigaste läkemedelsmarknaderna (USA och Europa) T-VEC/Imlygic (vid behandling av melanom).

Elicera utvecklar två onkolytiska immunterapier varav ett (ELC-100/AdVince) för närvarande testas i en klinisk fas I/II-prövning, sponsrad av Uppsala Universitet, på patienter med neuroendokrina tumörer (NET) och det andra (ELC-201) innebär en ny generation onkolytiskt virus med tre kombinerade verkningsmekanismer. ELC-201 kommer initialt utvecklas för behandling av pankreascancer (bukspottkörtelcancer) men givet verkningsmekanismen så fungerar den teoretiskt i samtliga injicerbara solida tumörer.

(1) www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6557159/
Scientist working with vaccines in a lab

CAR T-cellsterapier

American Society of Clinical Oncology (ASCO) utsåg 2018 CAR T-cellsbehandling som ”Advance of the year”.

Behandling med CAR T-celler går ofta under benämningen “adoptiv immunterapi” och innebär normalt att man tar ut, genetiskt modifierar och förökar patientens egna T-celler innan de sprutas tillbaka in i patienten för att hitta och döda cancerceller. Behandlingen går ut på att man använder sig av en chimär antigenreceptor (CAR) som man sätter på ytan av en T-cell så att denna känner igen antigen på tumörcellerna och då kan angripa och döda tumörcellen. De första godkända CAR T-cellsbehandlingarna är riktade mot CD19, ett protein som finns på cellytan hos B-cellstumörer och således på lymfom och leukemiceller som utgår från B-lymfocytlinjen.

Framgångarna inom den här typen av behandlingar för blodcancer har varit mycket stora. Kliniska studier med CAR T-celler i allvarliga fall av blodcancer har visat på tumörrespons i uppemot 94 % av patienterna, vilket är särskilt imponerande med tanke på att de flesta CAR T-studier rekryterar patienter som inte längre svarar på tillgängliga behandlingar (2). CAR T-cellsbehandling har dock inte varit utan sina utmaningar, främst gällande den höga frekvens med vilken patienterna återfår sin sjukdom och de allvarliga biverkningar som många patienter upplever. De allvarliga biverkningarna inkluderar flertalet rapporterade dödsfall och hänförs till CAR T-celler som riktar sig mot CD19-antigenet som finns på immunsystemets B-celler och som utgör den mest studerade måltavlan i CAR T-fältet.

(2) www.labiotech.eu/features/car-t-therapy-cancer-review/