AdVince – Onkolytiskt virus i en pågående fas I/II-studie, sponsrad av Uppsala Universitet, vid behandling av neuroendokrina tumörer
Eliceras onkolytiska virus AdVince (ELC-100) är baserat på ett genetiskt modifierat adenovirus, Ad5PTD, och har optimerats med avseende på sin förmåga att selektivt ta sig in i och föröka sig i neuroendokrina cancerceller. När nya viruspartiklar bildats sprängs tumörceller genom en så kallad immunogen onkolys, och frisätter faktorer som kan aktivera immunsystemet. När tumörcellen dör startas också ett immunsvar mot cancern genom att tumörneoantigener frisläpps och plockas upp av patientens dendritceller som därefter lär upp T-celler att angripa cancerceller var de än befinner sig i kroppen. På så sätt förväntas AdVince uppnå en lokal tumöravdödande effekt i den cancer den injiceras i samtidigt som ett långsiktigt och systemiskt immunsvar dras igång för att angripa cancerceller även i andra delar av kroppen.
Nästa generations onkolytisk immunterapi med tre kombinerade verkningsmekanismer
Eliceras nästa generations onkolytiska immunterapi, ELC-201, är baserat på en genetiskt modifierad adenovirusvektor, med tre kombinerade verkningsmekanismer. Produkten är fortfarande under utveckling av avses patenteras under 2021. Behandlingen förväntas fungera synergistiskt med etablerade immuncheckpoint-hämmare och kan teoretiskt användas vid behandling av samtliga injicerbara solida tumörer.
CAR T-cellsterapi vid behandling av Non-Hodgkins B-cellslymfom
I november 2019 meddelade Cancerfonden att professor Magnus Essand och hans forskargrupp vid Uppsala Universitet tilldelats totalt 13,5 MSEK över tre år för att utveckla immunterapier mot cancer, varav 4,5 MSEK för preklinisk utveckling av ELC-401 mot hjärntumörer och 9 MSEK för klinisk utveckling av ELC-301, mot svårbehandlad Non-Hodgkins B-cellslymfom (NHL). ELC-301 riktar sig mot måltavlan CD20 som uttrycks på så gott som alla NHL-tumörceller.
Idag behandlas NHL främst med cellgifter i kombination med en anti-CD20 antikropp som heter Rituximab. Över 50 procent blir botade men mellan 20-50 procent av dessa patienter slutar svara på standardbehandling eller får återfall efter komplett respons. Det är dessa patienter som ELC-301 initialt riktar sig.
ELC-301 har i prekliniska studier visat sig kunna inducera ett immunsvar som dödar även de cancerceller som inte uttrycker det målantigen som CAR T-cellen riktar sig mot.
Det är dessutom endast ca 40 procent av patienterna med B-cellslymfom som behandlas med CD19 CAR T-cellsterapier som får en ihållande komplett respons. 30 procent av patienterna är resistenta mot CD19 CAR T-cellsterapier och 20 procent får återfall efter CAR T-cellsbehandling. Eliceras iTANK-förstärkta CD20-baserade CAR T-cellsterapi, ELC-301, har alltså potentialen att mer än fördubbla antalet B-cellslymfompatienter som får komplett ihållande tumörrespons.
Eftersom NHL kan ha en immunhämmande mikromiljö och det dessutom föreligger en potentiell problematik med terapeutisk resistens på grund av att cancercellerna tappar målantigenet för CAR T-cellsbehandlingen så är det av yttersta vikt att nästa generations CAR T-cellsbehandlingar också kan inducera ett kraftfullt immunsvar baserat på neoantigenreaktiva CD8+ T-celler som kan döda cancerceller som inte uttrycker målantigenet. ELC-301 har därför programmerats med en immunstimulerande faktor (NAP) via iTANK-plattformen som i prekliniska studier har visat sig kunna inducera ett immunsvar som dödar även de cancerceller som inte uttrycker det målantigen som CAR T-cellen riktar sig mot.
En ny CAR T-cellsterapi vid behandling av svårtartade hjärntumörer med immunförstärkning via NAP
Elicera har utvecklat ELC-401 som är en ny typ av CAR T-cellsterapi för behandling av solida tumörer, initialt mot glioblastoma. CAR T-cellerna är riktade mot IL-13Rα2-receptorn och har även förstärkts med iTANK-plattformen för ett än mer kraftfullt immunsvar via neoantigenaktiverade T-celler. IL-13Rα2 är överuttryckt på ca 75 procent av alla glioblastom, men även på en rad andra solida tumörer som exempelvis koloncancer, pankreascancer, ovarial cancer och melanom.
ELC-100 testas just nu i en klinisk fas I/II-prövning, sponsrad av Uppsala Universitet, som avses delas upp i två steg (ClinicalTrials.govIdentifier: NCT02749331)* där det huvudsakliga målet med steg 1 är att titta på behandlingens säkerhet och avgöra maximalt tolererbar dos som sen ska testas i steg 2 på ytterligare 12 patienter.
Studiens första steg har fyra dosnivåer med tre patienter på varje nivå. Förutom att titta på biverkningar undersöks också om patienten svarar på behandlingen i form av bromsad tumörtillväxt eller om tumörer har minskat i omfång. En komplett behandling består av fyra injektioner över cirka sju veckors tid. ELC-100 injiceras med hjälp av röntgenbaserad teknik via blodkärl från ljumsken in i levern. Patienten utvärderas en månad senare med kombinerad avancerad medicinsk teknik (CT, MR, PET).
